Att stå där under en stjärnklar natthimlen och blicka upp mot det oändliga är otroligt vackert men samtidigt lite skrämmande. Under sensommaren 2020 började jag intressera mig för natt/astrofotografering efter att ha bevittnat några helt otroligt vackra foton på sociala medier. Detta var jag såklart tvungen att testa själv! Tekniken man använder är lång exponeringstid och lågt bländartal. Många nätter har man nu stått där själv i mörkret. Det enda man ser är de tindrande stjärnorna som vackert målar upp natthimlen. Visst är det lätt att de existensiella tankarna tar över och lite ångest får man kanske räkna med, men framförallt har det gett iallafall mig återhämtning i en annars ganska hektiska vardag.